Ankelis blogg

Ankelis blogg

Denna blogg handlar om mig

Här skriver jag om det som faller mig in. No hidden catch, no strings attached.

Var det torsdag det var?

VardagligtPosted by Anneli 28 Oct, 2010 16:25
Har kollat lite på mina senaste blogginlägg och jag inser att de inte är alldeles upplyftande. De ger heller inte särskild rättvisa åt att jag faktiskt tycker att mitt liv är rätt bra just nu. Jag pluggar, trivs i skolan, trivs med kursarna, trivs i Stockholm, jag och Erik har det bra och jag har träffat de flesta av mina nära vänner och släktingar rätt nyligen. Jag känner att jag har stöd när jag behöver det och detta är nog den första höst/vintersäsongen på väldigt länge som jag går emot utan en liten smula panik. Det är lugnt liksom. Men det skriver man ju inte så ofta om, man, eller i alla fall jag, skriver när det finns någonting att skriva av sig om.


Idag har jag i alla fall varit i skolan en sväng, vi har lämnat in arbetet på metodkursen för sista gången förhoppningsvis och nu är det tentaplugg som gäller i drygt en vecka. Jag var rätt yr i morse, stormade ner till ICA för att fylla på SL-kortet innan det var dags att åka in till stan. När jag kollade på klockan, färdig och på väg till tåget var klockan 8.06. Mitt tåg gick 8.45. Suck. Han med ett sjukt tidigt tåg och åkte till skolan och åt frukost, som jag hade hoppat över på grund av antagen tidsbrist. Gjorde arbetet klart på 40 min, satt och pratade strunt och åt sedan lunch. Fixade några ärenden på stan, det är ju några som fyller år och så nu framöver. Framförhållning är det nya prokastinering. Ah well, på väg hem på tåget upptäcker jag att jag inte har min nyckelknippa i väskan. Ringer till Erik, hoppar av i Sickla och tar hans nycklar. Väl hemma blir jag lite orolig. Var har jag gjort av nycklarna nu då? Letar. Hittar dem ingenstans. Kommer på att jag har en trasig ficka, där ligger nycklarna, i fodret. Runtsläpade. Suckar. Detta är bara ett exempel på ett scenario som utspelar sig varje dag. Jag ska snart hämta Erik så vi kan storhandla. Jag kommer inte veta var bilnyckeln är, jag kommer springa runt och leta för att slutligen hitta den på en krok på hatthyllan där den ska hänga.


Jag var hos doktorn igår. Skulle göra en undersökning för att se att allt står rätt till. Efteråt fick jag två tabletter antibiotika. Jag tog dem och begav mig hemåt. På bussen (från slossen) började jag må sjukt illa. Tänkte att det här fixar jag inte. Ringer Erik, han måste komma och möta mig i Finntorp. Gråtfärdig sitter jag och sippar på min flaska fläderdricka. Tänker att om jag dricker kommer jag inte att kräkas. Av bussen efter vad som känns som den längsta bussresan i hela mitt liv, Erik är inte där. Jag börjar storgråta och kastar mig över vägen. Där kommer han och förstår ingenting. Jag springer vidare och hasplar ur mig att jag mår illa, innan jag slutligen går bakom ett träd i parken och kastspyr. Vacklar hem, fortfarande illamående. Erik går och hyr den konstigaste film jag någonsin sett. Bisarr dag, bisarr kväll, men nu är det över för mig, och allt är bra med mig, vilket känns otroligt skönt.


Nu ska jag lämna tillbaka en film och sedan åka och handla. Tjingeling!

  • Comments(1)//www.annelibackman.se/#post34