Ankelis blogg

Ankelis blogg

Denna blogg handlar om mig

Här skriver jag om det som faller mig in. No hidden catch, no strings attached.

Nu och då

PersonligtPosted by Anneli 05 Sep, 2011 20:16
Pratade med min mamma idag. Hon tyckte att jag lät glad på rösten. Och när jag tänker tillbaka så har det varit en del ganska tuffa år. Avhopp från skolan. Flytt till Stockholm. Tog paus med uppsatsarbetet. Kraschade, tog mig upp igen. Ekans kollaps och vägen tillbaka från det. Tre år av nervous breakdown och samtidigt som det börja ta tag i livet. Vad vill jag bli när jag blir stor? Söka och inte komma in och greja med komvux och högskoleprov för att verkligen komma in. Först nu är liksom både jag och Erik på banan och vi kan sikta framåt. Det känns liksom som om det kommer att bli bra det här, jag känner att jag inte behöver hålla guarden uppe. Samtidigt är det skönt att reflektera lite ibland. I det här fallet ledde det till att jag blev ännu mer glad åt det jag faktiskt har.


Jag läste i den fantastiska boken Nextopia att människor för det mesta tenderar att tycka att de har det som allra värst i nuet. Man romantiserar gärna bakåt och fantiserar om hur bra allting kommer att bli i framtiden. Författaren till boken beskriver kurvan över känsla av lycka som ett V ungefär, där botten tangerar nuet om den horisontella linjen är tidsaxeln. Jag tycker inte att det stämmer. Inte i dagsläget i alla fall, så kanske alla tycker som har varit med om en stor kris i livet, men det kan ändå vara värt att tänka på, att försöka uppskatta det som är bra i nuet.


Nu ska jag avsluta dravlandet som det här inlägget landade på och äta en chokladmuffin som jag har bakat. Erik är på bio med Mankan och jag är hemma själv och pluggar, så det får bli mitt försök till att göra det bästa av nuet :D



  • Comments(0)//www.annelibackman.se/#post51